Att köpa damsadel

Det är aldrig lätt att hitta en sadel som passar ens häst. Att hitta en damsadel är ännu svårare och har ännu fler fallgropar.
Eftersom sporten är relativt liten i Sverige så finns det få sadelmakare och sadelutprovare som kan något om damsadlar. Hittar du en - vårda den kontakten!
Tips! Kontakta gärna andra damsadelryttare under fliken Ryttarinnor i Sverige för hjälp. Kanske finns det någon nära dig?

Liknande info som du finner i texten nedan, hittar du också på denna länk.
Texten är på engelska och täcker upp för ytterligare frågeställningar.
Den vänder sig främst till de som letar efter sadel på eBay uk.  

http://www.ebay.com/gds/Sidesaddle-shopping-side-saddle-/10000000002992008/g.html

 

Här följer nu en guide till dig som inte har någon att rådfråga och som är i damsadelköpartankar. (Och som vill ha mer info än vad som står i länken ovan)

Om man nu inte har en massa pengar att lägga på en måttbeställd damsadel så är man oftast hänvisad till att köpa sin sadel över internet. Som vanligt ska man vara kritisk, men i detta fall är det även en extrem säkerhetsfråga så läs nedan noga. 

 

Hur man upptäcker fel och skavanker på en damsadel man köper online.

Som med allt annat det finns en marknad för så finns det både kvalitet och rent skräp.
Vi börjar från början.

Historiska sadlar - de är oftast tillverkade före år 1900. 
Titta efter:

  • avsaknad av hopphorn (det undre hornet)
  • har ett övre horn som fixerar benet
  • har skålat säte eller på annat sätt är konstruerad att att hålla ryttaren på plats.

Här är ett exempel på en fin sadel, men den saknar hopphorn, vilket innebär att det är extremt lätt att ramla av. 

Den här sadeln har ett extra övre horn (offside head/pommel på engelska) och saknar ett hopphorn. Sätet är också skålat vilket försätter dig i en "uppförsbacke" och ditt knä kommer att hamna högre än rumpan för att nå över hästens manke. 

Sadeln till vänster är ett väldigt gammalt exemplar med extremt skålat säte och med ett extra övre horn. Den saknar helt hopphorn. Med såhär skålade säten ökar trycket på hästens rygg. Det är en av anledningarna till att man idag har plana säten på modernare damsadlar.
Sadeln till höger saknar hopphorn och har ett halvt övre horn som ligger an mot låret. Sadeln i sig ser välgjord ut och om bommen och övriga vitala delar är intakta så skulle ett hopphorn kunna monteras i samband med restaureringen. 

På den här sadeln man kan skymta ett halvt övre horn. Sätet är skålat, det saknas hopphorn och det är en gammal version av stigbygel. Det är extra viktigt att använda en säkerhetsstigbygel som helt faller isär om man ramlar av då det saknas sökerhetsmekanismer som får hela lädret att släppa från sadeln.

 

Detta mexikanska exemplar har en båge runt sidan. De tidigaste damsadlarna var "planchetter" vilket helt enkelt vad säten som fick ryttaren att sitta med benen jämte varann med bågen i ryggen. Sakta men säkert utvecklades sadlarna till de vi ser idag. Att ha en båge gör den väldigt gammal, väldigt intressant eller en modern katastrof. 


De historiska sadlarna är ofta så pass gamla att de, om de inte genomgår en renovering av en mycket skicklig sadelmakare med kunskap om damsadlar, är riskabla och/eller oerhört obekväma att rida i. 
De är dock fantastiska historiska föremål och ett populärt inslag i samlingar. Ibland hittar man renoverade sadlar som fungerar som prydnad, eller ombyggda sadlar som blivit ett nytt bruksföremål, tex en stol eller pall.

 

Bra damsadlar

Det spelar ingen roll om det är en damsadel av engelsk- eller westerntyp. 
En bra damsadel kännetecknas av följande:

  • balanserad tryckfördelning över hästens rygg
  • har gjordarna placerade på rätt ställen
  • har ett säte som håller ryttaren centrerad
  • har hornen placerade på ett säkerhetsmässigt korrekt sätt
  • har en stark och frisk bom med gott om plats för manken (gärna stålförstärkt om du ska hoppa)

Vid köp av en damsadel över nätet så behöver du tydliga foton på båda sidorna av sadeln, samt framifrån, bakifrån och undersidan. Kort sagt varenda vinkel av hela sadeln. 

Här har vi tre fina sadlar av engelsk typ och med plant säte. Observera att hopphornet är placerat bara en aning lägre och en aning längre bak än det övre hornet. Stigläderkrämpan är monterad direkt bakom det övre hornet.
Sätet är jämnt och du kan se hur ditt överläggande ben skulle hamna i en horisontell position och bekvämt kunna sluta om det övre hornet, medan ditt vänstra med kan vila mellan hopphorn och stigbygel. (Och tvärtom om du har en högerställd sadel).

De här tre sadlarna har alla en aningen skålade säten. Det är inget problem och huruvida man vill rida i skålade säten eller ej är en smakfråga. 
Den vita sadeln är också en smakfråga. Just denna sadel är gjord av en skicklig fransk sadelmakare. Notera hur sadelgjordsstropparna är placerade direkt under hornen. Det är där de ska vara! 
Westernsadeln är en "postordersadel", massproducerad och såld via katalog i början på sekelskiftet.

 

Westerdamsadlar. Ignorera allt bling och titta på de viktiga detaljerna.
Ett övre horn och hopphorn, plant säte samt troppar och stigläder direkt under hornen.
Visst ser de bekväma ut?
Westerndamsadlar, likt vanliga westernsadlar är byggda på bladsadelbommar och räknas som "close contact". De har alltså ingen stoppning i vanlig mening men en korrekt byggd westerndamsadel är precis lika bra som en engelsk damsadel. 
(Den högra sadeln är en "Steele" design och är distribuerad av Hundred Oaks)

Här är ett tydlig exempel på hur man kan se hur det högra benet har en rak väg fram till det övre hornet, att sätet är plant och att det lutar bara en aning åt höger och att vänstra bossan är mer stoppad. Allt detta är till fördel för en jämn viktfördelning. Det är också gott om plats för hästens ryggrad då kanalen är väl tilltagen.

 

Stoppningen ska vara jämn, utan knölar och klumpar och fri från revor.
Som du kan se på bilderna så är den vänstra bossan längre än den högra, från kanalen och nedåt.
Det beror på att bommen på en välgjord damsadel ser ut såhär:

Sett framifrån vill man se att sadeln har en bred, jämn kanal, fullgod stoppning och att det finns gott om utrymme för hästens ryggrad, manke och bogblad. Det ska finnas plats för det överliggande benet att sluta om överhornet på ett bekvämt sätt. 
Vissa övre horn har en metallkärna som kan böjas ut om ryttaren inte får plats med benet, men det är viktigt att tänka på att hornet måste vara rätt placerat på bommen.
Andra sadlar har en hornkärna helt i trä och bör paddas upp.
Mittenbilden visar en reversabel damsadel. Dessa är otroligt ovanliga!

 

Sett från den sida som man inte har benet över så ska det alltid finnas en balandgjord!
Balansgjorden ska löpa från bakvalvet och runt hästens mage, eller ansluta till sadelgjorden.
Den ska inte spännas åt och fungerar som en support för sadeln att inte glida åt andra hållet.
Förankra gärna balansgjorden med sadelgjorden för att förhindra att hästen nyps.

 

Detta kan du INTE titta efter när du köper över internet. 

  • Är bommen hel?
  • Är bommen förstärkt med metall om du vill kunna hoppa?
  • Vilket skick är det på lädret? (I synnerhet stropparna?)
  • Passar den tilltänkt häst? (MYCKET VIKTIGT! Jämförelse: en gränselsadel är som en t-shirt. En damsadel är som en axelbandslös balklänning - svår att få att passa ordentligt och passar den inte perfekt så syns det!)
  • Är stoppningen möglig eller fräsch?
  • Har sadeln spruckna sömmar?
  • Har bommen en aluminiumkärna? (Experiment om detta gjordes på 20-talet. Bommarna förfaller och är nu oridbara)

Därför är foton bara en del av den selektering som behöver göras i valet av en passande damsadel. 

 

Dåliga damsadlar

 

En del damsadlar är illa tillverkade. Andra är direkt livsfarliga. Vissa sadlar kan med små tips och trix byggas om så att de går att rida i. Och så har vi de sadlar som borde eldas upp. 
I stort sett alla dessa sadlar är byggda i Indien, Pakistan eller Kina. 
Den allra värsta sorten är de damsadlar som är ombyggda från gränslebommar. De sadlarna kommer aldrig att passa, vara bekväma, ligga balanserat eller ens kunna ridas i. 
Stoppningen i sadlarna är många gånger under all kritik. Det finns exempel på tidningspapper, trasor, bitar från gamla mattor, etc. (Detta är dock inte förbehållet damsadlar. Det förekommer oftare än vad man kan tro på gränslesadlar också, dessvärre).

Så, hur vet vi nu då om sadeln tillhör ovan kategori? Låt priset guida dig här. 
Om damsadeln ser ny ut men ändå inte kostar särskilt mycket så är den billig av en orsak. Med det inte sagt att alla billiga damsadlar är skärp, men låt en varningens klocka ringa innan du överväger ett köp.
En annan varningsklocka är avsaknad av fler bilder. Visst kan en säljare vara lat, men har man inget att dölja så bifogar man bilder på alla möjliga vinkar av sadeln. I annat fall bör man fundera på om säljaren har något att dölja. 

Men om man nu har hittat en intressant sadel och bara har ett foto att gå på, vad ska man då titta efter?
Nedan bilder är från säljannonser med endast ett foto. Några av dem skulle möjligen kunna vara ok, men det är inget du kan avgöra på ett endaste foto. Är du verkligen villig att chansa?

Alla dessa sadlar har en sak gemensamt. Samtliga är svarta.
Det finns enstaka exemplar av svarta damsadlar som är i ypperlig kvalitet, men det är sällsynt och inte traditionsenligt. Låt alltså färgen göra den första selekteringen åt dig. 
Inga gamla damsadlar tillverkades i svart läder av den enkla anledningen att svart läder ofta är av sämre kvalitet och därmed inte så hållbart man man skulle önska. 

Detta är övriga tecken på en undermålig sadel:

  • Stropp för balansgjord på bensidan
  • Horn som ser obekväma ut
  • Horn som bara ser märkliga ut
  • Horn som är UPP OCH NER! (Hopphorn kan normalt sett gängas i och ur och ska vara rörlig, för all del, men om en säljare vet vad han/hon säljer så rättar man med all säkerhet till en sådan detalj).

 

Och så några westernsadlar.

Om det övre hornet inte sitter uppochner så sitter det på ett märkligt sätt.
Ta en ordentlig titt på den högra bilden. Stiglädret sitter så långt bak att jag inte för mitt liv kan förstå hur det är tänkt att man ska få in foten i bygeln. Sadelgjordsstropparna sitter också för långt bak.

Och avslutningsvis två skräckexempel.

Hornen ska ALLTID vara förankrade i bommen! Om det ser ut som om hornen är ditlimmade så är det högst troligt så.
En damsadel ska INTE vara byggd på en gränselbom! Du riskerar att skada hästen!

De är inte bara obekväma att rida i eller för hästen att ha på ryggen, de kommer inte att ligga balanserat och de är direkt livsfarliga att rida i!

Sadlarna säljs under täckmantlar som "perfekt nybörjarsadel för dig med stram budget".
Resultatet blir att sadlarna hamnar på köp&sälj-sidor igen för att täcka en del av förlusten. 
Säljs oftast vidare med argumentet att den inte passade hästen och endast riden i ett fåtal gånger.
Inte nog med att en ny stackare blir blåst. Troligen har dessutom den första köparen redan blivit avskräckt från damsadelridning.

Bortsett från att de är förenade med livsfara så förstör dessa sadlar damsadelridningens rykte.

Ja, en kvalitetssadel är dyr. Det kommer vi aldrig ifrån. Men det finns dedikerade och utbildade företagare som arbetar väldigt hårt med att ta fram en bra standardsadel till ett överkomligt pris. 
Det är framför allt två aktörer som ligger i framkant. Kika under länkar för att läsa mer om "Hundred Oaks" och "BitontheSideSaddle".

Om du är ute efter det ultimata: måttbeställ en damsadel efter exakta mått från dig och din häst från en yrkeskvalificerad sadelmakare. 

Jag önskar dig ett STORT lycka till i letandet efter damsadel och jag hoppas att guiden har varit till stor hjälp samt bidragit till att du undvikit felköp.

 

NOTERA! Texten är omarbetad efter ett original på engelska och är använd med tillstånd av upphovsman.
Referenser och källor till samtliga bilder finns att tillgå och om någon finner en bild som jag inte anses ha rätt att använda eller som kan anses stötande - vänligen kontakta mig. 

 

 

 

Välkommen

Välkommen till www.svenskdamsadel.n.nu.

Gilla oss på Facebook

 

Nyhetsbrev

Länkar

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.